jag vet inte riktigt varför min blogg är så konstig nu men ibland kan jag bara inte logga in - därav de glest placerade inläggen.
Något jag försöker undvika till 100% är att tänka på att svän fortfarande inte är tillbaka, men jag kan inte låta bli att undra när jag ska inse och bli ledsen på riktigt. Det känns tomt, men jag har liksom inte brutit ihop i tårar eller något än, måste man inte göra det någon gång liksom?
Något jag dock har brutit ihop i tårar över var när jag(för andra gången) såg Titanic på bio i 3D och när jag beställde biljetter till London och Queens konsert i sommar. Det förstnämnda är dock bara förjävla sorgligt medan resan till London och det faktum att jag faktiskt ska få bevittna Brian och Roger i verkligheten bara gör mig till världens lyckligaste människa. Det är overkligt..
Idag väntar lite åka in till staden och köra bil samt lite mattepluggande i lägenheten med Elsa.

Puss